Liseberg

Ja, nu var det dags igen. Inspiration till denna gnällblogg infann sig igår då vi var på Liseberg. Barnen hade såklart hur kul som helst, egentligen vi vuxna också (särskilt när jag och Sandra åkte Höjdskräcken) men det finns otaliga störningsmoment i den parken. Jenny L: Du har rätt, barn och ballonger, barn och ballonger, barn och ballonger.... AAHH!!

Ok, men kanske ska undvika ställen som Liseberg om man inte vill bli trampad på tårna, men DET FINNS GRÄNSER för vad tårna pallar med! Självklart undvek vi det allra värsta med Liseberg: Burger Kings uteservering! Fåglar, fågelskit, skrikande ungar, skrikande föräldrar, fåglar i maten, fåglar på huvudet, fågelskit på/under/i/över maten, ja herregud, det är som helvetet på jorden. Aldrig mer.

Men som sagt, där var vi inte igår, nåt har man ju lärt sig. Vi åt på krogen mittemot, typ barmeny EJ barnmeny. Vi satt brevid en brasa som sprakade så fint och fick som vanligt berätta för Linn (som blivit rädd för eld på senare tid) att det är inte farligt alls, nej då, vi sitter ju så långt ifrån osv. För att sen störta upp och ryta åt Lova att akta dig för elden du FÅR inte slänga in nåt där och inte heller sticka in några fingrar, det är FARLIGT! Akta! Hon som inte har nån respekt alls för eld. (Eller vatten. Eller höjder. Eller föräldrar.)

Saker som Liseberg ger barn:

1. Glädje.
2. Skratt.
3. Nåt att berätta för kompisarna på förskolan.

Saker som Liseberg ger föräldrar:

1. Stress.
2. Illamående.
3. Tom plånbok.

Det är sannerligen inte gratis att besöka Liseberg längre, blir verkligen dyrare och dyrare för varje år. En riktig fördel för oss föräldrar men en riktigt, riktigt stor nackdel för tjejerna är att de är så små. Jo, de är alltid för korta för att åka sånt som deras jämnåriga fått åka sen länge. Synd för dem, billigare för oss. Ok, det var lite elakt, men i år fick Linn äntligen åka lite fler attraktioner, Lova däremot grät varje gång Linn rusade iväg och skulle testa nåt nytt, stackarn. Lova var INTE nöjd med gratiskarusellen längre och struntade högaktningsfullt i kaninernas hus i år. Så hon fick styra en Farfarsbil, Linn fick sitta brevid.

Priserna ja, höll på att glömma. Efter att jag och Linn åkt Rabalder ville vi se på kortet som tas under åkfärden och jag godkände att vi skulle köpa ett som minne. (Detta kortet blev bättre än det vi tog tidigare i sommar där jag hade typ sju dubbelhakor, igår blev det bara tre.)
Jag:
-Vi vill köpa det kortet, nr 2281.
Killen i "kränga fula bilder dyrt boden":
-Japp, vilket av dem?
Jag:
-Öh, har du tagit fler?
Han:
-Det finns två bilder här ja.
Jag och Linn:
-Ok, ta det då. (Pekar på ett av dom.)
Han:
-Ni kan få det som nyckelring istället. 69 kr istället för 59 kr.
Jag:
-Ja,ja, ok.
Han:
-Vill du ha två nyckelringar?
Jag:
-Nej, verkligen inte.
Han:
-Kostar bara 10 kr extra, 79kr istället för 69 kr.
Jag:
-OK DÅ!!
Han:
-Vilka färger vill ni ha?

Från att ha tänkt köpa en enkel bild i pappersram sitter vi nu här med två jäkla nyckelringar, en röd och en rosa. Why? För att jag är ett enkelt och lättlurat offer.

Dessutom...

Köpte jag två små figurer till tjejerna, Kaninprinsessor. Den med rosa klänning blev genast döpt till Ante. Där var tjejerna helt överrens.