Kalas nr 1

Det första av Linns kalas är avklarat. Bara familj. Bara vuxna, förutom mina egna barn. Det hindrade oss dock inte från att leka både "Fruktsallad", "Viskleken", "Katt och råtta" och "Ringleken". Viskleken var roligast varje gång vi kom till Lova. Första meningen hon fick viskad till sig var: "Jag fyller år idag" (Det kom från Linn)varpå Lova svarar: Nej!! Det gör jag inte. Och vägrade viska vidare. Sen viskade hon vidare: Det tänker jag inte.

Fruktsallad var roligast när morsan och Ing-Marie (bonusmorsa) slängde sig på samma stol och ramlade.

Aproppå Ringleken, det var en lek som Lennart (bonuspappa)tog upp idag, jag mindes då att vi brukade leka den i Scouterna när jag var liten. Ja, SCOUTERNA! Vad gjorde jag där? Jo, Madde och jag var 11 år och väldigt intresserade av snygga killar och i scouterna fanns två snygga scoutledare. Typ 18 år. Vårat första scoutläger minns jag med fasa! ALLA hade scoutskjortor, scarfar och ryggsäckar. Jag hade en prickig volangklänning och resväska. Det gjorde inget att jag stack ut, verkligen inte, men jag började inse vad scouterna faktiskt innebär. Allt som INTE är jag.

Det värsta var nog morgongymnastiken. Åh.
Jag klarar inte av att alla ska göra samma sak samtidigt. Innan frukost. Jag saknar koordination samt drivkraften att vilja göra samma sak som alla andra. Samtidigt! Sen var det allt samarbete, påtvingad fysisk ansträngning, dåliga möjligheter att sköta sin hygien på ett anständigt sätt, sova i tält samt vakna till en hurtig scoutledare som brister ut i sång vid varje tält där han helt ogenerat drar upp dragkedjan och vräker ur sig: Godmorgon, godmorgon, hör fåglar sjunga glatt, godmorgon, godmorgon, i köööör!!!!

Du får ha en hur god morgon du vill gubbjäkel, men blanda inte in mig.

Smålandsgnäll

Japp, nu var man hemma från den djupa Smålandsskogen. 14 vuxna (om man räknar med Ante och Sandra) och 8 barn (om man inte räknar med Ante och Sandra) har samsats i ett stort, riktigt stort, hus en hel långhelg. Torsdag till söndag. En gammal skola från början av 1900 talet på 400 kvm med många rum, uterum, en nästan intakt gammal skolsal, pingisbord, pool, tennisbana, massa cyklar, studsmatta och gungor. Så det fanns att göra. Det skulle finnas en båt att använda också, den hittade vi inte, det var knappt att vi hittade sjön där den borde ha varit. Klart att vi hade roligt allihop, men........

I fredags följde jag med Lotta och Annelie för en utflykt till ett glasbruk, när vi ändå var i Småland liksom. De kollade upp var det låg och att det var en dryg timmes bilväg, jag kollade upp att det fanns pengar på mitt VISA-kort. Lotta och Annelie satt där fram och körde/läste karta och jag satt där bak och tänkte kolla in omgivningarna. Skog, skog, skog samt ett och annat litet samhälle svischade förbi så jag ägnade mig en stund åt Annelies godispåse istället. Nåt som inte förekom alltför ofta var SKYLTAR! Åtminstone inte relevanta, aktuella skyltar.

Plötsligt kommer vi till ett vägskäl (bokstavligt, inte nån flummig omskrivning i det här fallet) och där står en skylt som visar att vi ska svänga vänster för att komma rätt, men DET GÅR INTE ATT SVÄNGA VÄNSTER!! Nä, för då är det nåt satans vägarbete (men inga vägarbetare, de var väl på 3 timmars fikapausen) så det var bara att snällt vända om och köra flera mil tillbaka. Jo, men det är ju precis vad man vill ha på sin lilla semester, FELSKYLTNIGAR! Jag har ju hört att smålänningar är snåla, men måste ni spara in på vägskyltar??

I alla fall, vi stannade på ett litet glasbruk i Johansfors, men det var ju begränsad underhållning där kan man säga. En butik med älgar och snapsglas i ALLA former samt tre tyska turister gjorde att vi drog därifrån och tog oss så småningom till Emmaboda för att shoppa lite Kosta Boda mm. Men vad hände där då? Jo, men visst, de elaka smålänningarna hade bestämt att nu så är turistsäsongen över så nu bommar vi igen för vintern. Stopp, stängt var det här. Ses till våren. Tack och hej leverpastej.

Som lite plåster på såren fanns det en outletbutik i närheten så där klev vi in och jag köpte en vinkaraff för flera hundra. (Jo, den hade ju kostat ännu flera hundringar någon annanstans, i en annan affär...)Det var Fredrik som hade önskat sig den, så han blev ju nöjd sen. Själv undrar jag när det kommer att inträffa att vi häller över vin från bag in boxen till karaffen för att sen hälla över till våra glas för att sen fylla på karaffen igen (den rymmer inte så mycket, jag var för småländsk för att köpa den dyrare, större karaffen) och så på det viset upprepa proceduren med karaffen som en slags mellanhand mellan boxen och glaset.

På hemvägen från outletbutiken körde vi förbi ett Ica Supermarket och då blev vi så glada att Annelie fick tvärnita och köra in på parkeringen, för Ica, Ica kan man lita på. Det var tom öppet.

Sammanfattning av helgen i stort:

Fördel med att bo många slags familjemedlemmar under samma tak några nätter:
Man kommer varandra närmre.

Nackdel med att bo många slags familjemedlemmar under samma tak några nätter:
Man kommer varandra närmre.

Bosnien

Har just kommit hem från Bosnisk afton med jobbet. Eller ja, just nu, njaaa, jag har varit hemma en stund, men jag bloggar inte så fort i vanliga fall och det går verkligen inte snabbare när jag är nykter. Jag menar Onykter. Ja, ni fattar. Nu har detta korta inlägg tagit VÄLDIGT lång tid att skriva, men så har jag korrekturläst också. Man måste inte stava fel bara för att man är onykter.

Med dessa visdomsord borde jag gå och lägga mig, men jag kom på en sak! En till grej som ni inte hittar i min blogg är: :-))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))))
och: :-((((((((((((((((((((( 888 oj, ((((((((( Såna kraftiga känsloyttringar är jag för svensk för att ha. Eller för trist. Tänk om jag var ifrån Bosnien då. Kanske skulle jag ha smakat på det helgrillade lammet idag i så fall. Men Linns kommentar ekade på nåt sätt i mitt huvud hela tiden: Mamma, ska ni GRILLA ett litet lamm?? Njaaaa, du vet, äsch, öh.... men man grillar ju tom kändisar nuförtiden, DET skulle jag ha svarat.

Oj, nu råkade jag dregla lite i min hand, NU är det dags att gå och lägga sig. Imorgon är en annan, svensk, vanlig jäkla dag!

Liseberg

Ja, nu var det dags igen. Inspiration till denna gnällblogg infann sig igår då vi var på Liseberg. Barnen hade såklart hur kul som helst, egentligen vi vuxna också (särskilt när jag och Sandra åkte Höjdskräcken) men det finns otaliga störningsmoment i den parken. Jenny L: Du har rätt, barn och ballonger, barn och ballonger, barn och ballonger.... AAHH!!

Ok, men kanske ska undvika ställen som Liseberg om man inte vill bli trampad på tårna, men DET FINNS GRÄNSER för vad tårna pallar med! Självklart undvek vi det allra värsta med Liseberg: Burger Kings uteservering! Fåglar, fågelskit, skrikande ungar, skrikande föräldrar, fåglar i maten, fåglar på huvudet, fågelskit på/under/i/över maten, ja herregud, det är som helvetet på jorden. Aldrig mer.

Men som sagt, där var vi inte igår, nåt har man ju lärt sig. Vi åt på krogen mittemot, typ barmeny EJ barnmeny. Vi satt brevid en brasa som sprakade så fint och fick som vanligt berätta för Linn (som blivit rädd för eld på senare tid) att det är inte farligt alls, nej då, vi sitter ju så långt ifrån osv. För att sen störta upp och ryta åt Lova att akta dig för elden du FÅR inte slänga in nåt där och inte heller sticka in några fingrar, det är FARLIGT! Akta! Hon som inte har nån respekt alls för eld. (Eller vatten. Eller höjder. Eller föräldrar.)

Saker som Liseberg ger barn:

1. Glädje.
2. Skratt.
3. Nåt att berätta för kompisarna på förskolan.

Saker som Liseberg ger föräldrar:

1. Stress.
2. Illamående.
3. Tom plånbok.

Det är sannerligen inte gratis att besöka Liseberg längre, blir verkligen dyrare och dyrare för varje år. En riktig fördel för oss föräldrar men en riktigt, riktigt stor nackdel för tjejerna är att de är så små. Jo, de är alltid för korta för att åka sånt som deras jämnåriga fått åka sen länge. Synd för dem, billigare för oss. Ok, det var lite elakt, men i år fick Linn äntligen åka lite fler attraktioner, Lova däremot grät varje gång Linn rusade iväg och skulle testa nåt nytt, stackarn. Lova var INTE nöjd med gratiskarusellen längre och struntade högaktningsfullt i kaninernas hus i år. Så hon fick styra en Farfarsbil, Linn fick sitta brevid.

Priserna ja, höll på att glömma. Efter att jag och Linn åkt Rabalder ville vi se på kortet som tas under åkfärden och jag godkände att vi skulle köpa ett som minne. (Detta kortet blev bättre än det vi tog tidigare i sommar där jag hade typ sju dubbelhakor, igår blev det bara tre.)
Jag:
-Vi vill köpa det kortet, nr 2281.
Killen i "kränga fula bilder dyrt boden":
-Japp, vilket av dem?
Jag:
-Öh, har du tagit fler?
Han:
-Det finns två bilder här ja.
Jag och Linn:
-Ok, ta det då. (Pekar på ett av dom.)
Han:
-Ni kan få det som nyckelring istället. 69 kr istället för 59 kr.
Jag:
-Ja,ja, ok.
Han:
-Vill du ha två nyckelringar?
Jag:
-Nej, verkligen inte.
Han:
-Kostar bara 10 kr extra, 79kr istället för 69 kr.
Jag:
-OK DÅ!!
Han:
-Vilka färger vill ni ha?

Från att ha tänkt köpa en enkel bild i pappersram sitter vi nu här med två jäkla nyckelringar, en röd och en rosa. Why? För att jag är ett enkelt och lättlurat offer.

Dessutom...

Köpte jag två små figurer till tjejerna, Kaninprinsessor. Den med rosa klänning blev genast döpt till Ante. Där var tjejerna helt överrens.

Högtid!

Ja, nu är det julafton för en gnällbloggare som jag, Idol har dragit igång säsong sex! Se och njuuuut!!!! Saker som nästan alltid saknas hos deltagarna, i alla fall de första avsnitten, är:
1. Självinsikt
2. Självironi
3. Vänner som i förväg upplyser vederbörande om att de inte har en "speciell sångröst" utan helt enkelt bara inte kan sjunga.

Alcogel

Idag var jag på apoteket (en riktig favvoaffär) för att bunkra upp med lite härlig handsprit, men jag möttes bara av hyllor som gapade hånfullt tomma mot mig! En expedit bekräftade det jag redan befarat: spriten är slut både på apoteket och hos tillverkaren! Det kan dröja till oktober innan nästa leverans kommer. Så nu är det ransonering som gäller av det som jag trots allt redan hade sparat.

När jag kommer till jobbet möts jag av det dystra beskedet att en leverans med papper och tvål och sånt har anlänt, men utan alcogel. Varan är restad! Ja, det är då sannerligen hårda tider. Utom för tillverkarna av alcogel förstås, en fabrik har ju tom infört ett nytt skift, folk har ju äntligen förstått att efterfråga denna trygghet i en värld full av bacillusker och amöbor! Något som åtminstone jag och Magnus Uggla redan kände till.

Nu till ett klagomål som jag nyligen fått. Lite väl enformigt innehåll den senaste tiden här på min blogg fick jag höra av en person som vill vara anonym. (Frida) (Rydén) Ok, nu lovar jag att släppa ämnet ett litet tag. Det kommer dock att bli svårt då det finns uppslag överallt, era snuskpellar.

Dagens gnäll:

1. Min egen bacillskräck. Den driver mig till ett stundtals märkligt beteende. Att öppna offentliga dörrar med armbågar och knän har alltid varit standard i min värld, men nu gäller det att ta till ytterligare åtgärder. Försök själva att köra kundvagn utan att vidröra handtaget.
2. Alla jobbiga förkortningar i era statusrader på FB och i era sms. DFASASIPDDTÄAFFMSMLS!!!!!! (Det Finns Andra Sätt Att Spara In På Din Dyrbara Tid Än Att Försvåra För Mig Som Måste Läsa Skiten)Tänk om jag skulle skriva alla mina statusrader på rövarspråket. Det skulle iofs (ops...) inte gå snabbare men det skulle vara lika jobbigt att läsa.
3. :))))))) ????? Hur jävla glad kan man vara? Med SÅ många dubbelhakor borde ingen vara ens...nöjd.

Dessutom...

Vill jag tacka er som gjorde våran rätt så spontana kräftskiva riktigt kul! Ha, ha, Militärien... granatäpple...

Carina, Carina...

Så där ja, terminens första snuva är här. Jag och lillskruttan snörvlar, mest jag, det är mest synd om mig. Kom precis hem från jobbet, har snörvlat en del där och bara tänkt en sak: NÄSSPRAY! Som låg hemma. Men det finns en räddande ängel på mitt jobb som har kommit till min undsättning mer än en gång: Carina! Tack för spray och piller.

Tro nu inte att jag har slut på klagomål bara för att nästäppan är tillfälligt lindrad, nix. Om en stund börjar andra avsnittet (eller tredje?) av den amerikanska serien "True blood" där självaste Alexander Skarsgård ryktas vara med. Vi såg det första avsnittet, Fredrik och jag, men allvarligt... Åh, vad spännande med syntetiskt framställt blod så att de stackars vampyrerna kan gå ut bland folk utan att dricka upp dem, toppen! Och tänka sig, en helt vanlig brud blir kär i en sån där förskräcklig vampyr, ja, verkligen intressant. Hur ska det gå härnäst?

Men eftersom jag och Fredrik är såååå storsinta människor så ska vi ge töntarna i USA en chans till, ikväll. (Kan inte Skarsgård bara dyka upp snart, han behöver inte säga nåt.) Förresten så blir det ju ett bra tillfälle att käka upp barnens gamla lördagsgodis nu, någon förströelse behöver man ju ha till vampyrtramset. Godissuget har satt in ordentligt idag. (Och ja, jag ger gärna efter för mina lustar så länge de inte är allvarligare än så.)

Dagens gnäll:

1. Andras saliv. På andra ställen än i vederbörandes munnar.
2. Andras gnäll. Bara mitt eget är ok.
3. Andras bilkörning. Speciellt polisbilen som idag bytte fil i en rondell utan att blinka. En gammal (en av dem...) bilskollärare till mig sa alltid: "En skicklig bilförare retar sig inte på andras misstag, han anpassar sig efter dom." Men han sa även att man inte kommer fram snabbare bara för att man kör fortare på motorvägen, så, tja, jag fattade inte logiken. Kommer boll, kommer barn.

Magnus Uggla

Min stora idol Magnus Uggla har ännu en gång slagit huvudet på spiken. För ett tag sen bloggade han om... åh, det är så bra, HANDSPRIT! Han skriver att han minsann varit en trendsetter med just handsprit, men förr då hånades han med kommentarer typ: "Hö, hö, kolla på tönten, han har sån bacillskräck att han måste tvätta sig med handsprit." Han skriver också att nu är det annat ljud i skällan. Just det. NU ÄR DET ANNAT LJUD I SKÄLLAN! Första dödsfallet i Sverige orsakat av den nya influensan skedde tyvärr igår. Tragiskt. Nu måste vi hjälpas åt med att minska smittspridningen. JAG ÄR RÄDD!

Det minsta vi kan göra är att följa alla råd vi får på våra arbetsplatser samt barnens förskolor/skolor, och hur avancerade är dom?? Tvätta händerna efter toabesök och innan ni käkar. Gjorde inte alla det INNAN?? Nä, jag vet. Inte.

Jag skulle vilja göra ett tillägg angående det där med toabesök, varför fäller inte alla ner LOCKET efter ni varit på toa? Jag har hört från säkra källor att det är oerhört ofräscht att spola i toaletten med ÖPPET lock, bacillerna bara virvlar runt i badrummet och där har ni era tandborstar!! Gör era behov. Torka upp eventuellt spill. Fäll ner LOCKET. Spola. Tvätta händerna. Torka. Sprita. Gå ut och känn dig nöjd över ett föredömligt utfört toalettbesök. Tack.

Ett hysteriskt blogginlägg i en hysterisk tid avslutas med ännu ett vädjande: Nys för i helvete inte i handen!